The city that we love

Så fina lördagsplaner. Som klaffade i princip perfekt, förutom omeletten. Men satans vad god bœuf bourguignonen blev. Gud vad jag kan laga mat! Min blivande fru kommer tacka mig varje dag. Har kommit på att jag måste ordna min struktur mer. Göra små planer för dagen, planera, strukturera. Jag mår så himla mycket bättre av det när allt annat är lite kaos. 

Idag lagade jag två sorters matlådor: marinerad kyckling med blomkålsmos och ost- och skinksås med shiratakinudlar. Tog en promenad, lyssnat på 2 poddavsnitt av Alex och Sigge (<3), tittat på SATC, städat och telefonerat med min älskade M som tyvärr bor norrut med sin karl. Hon är världens bästa M.

Till veckan har jag varje dag fullbokad fram till fredag. Känns ganska sjukt, men samtidigt behöver jag verkligen saker att se fram emot. Och jag älskar att jag vågar ta steget varje dag att träffa och connecta med nya människor. Det finns alltid pärlor överallt, och jag är påväg att hitta dem.

Lördagsplaner

Imorgon ska jag:
- sova hur länge jag vill (typ till 10:30)
- titta på nyhetsmorgon och dricka te
- ta en lång promenad dit jag vill, gärna till Äppelviken
- köpa rött matlagningsvin
- äta ostpanerad omelett med kantarellstuvning
- göra bœuf bourguignon
- tvätta håret
- åka till F i Högdalen och dricka vin

I've done 9 crimes in my whole life

Idag berättade jag för min kollega och inofficiella chef att jag inte riktigt är på topp i livet. Det kändes otroligt skönt. För det är verkligen ingenting som jag skäms över. Alla människor har toppar och dalar i sina liv, och just nu är jag nere i en murrig liten dal där jag lär känna mig själv. Jag är en människa som i grunden är väldigt lycklig. Min normala nivå är högre än många andras, vilket mitt i allt känns som en trygghet och tröst. Det här är ju inte min normalnivå.

Följde med på AW trots att jag först tvekade, och hade så himla mysigt! Vi var på Björk vid Thorildsplan, åt och hade massa bra snack. Jag for hem tillsammans med samma kollega och skulle egentligen bara hem och vända, ta en dusch, för att sedan ge mig iväg till en förfest med gamla universitetsvännerna. Några är på besök här idag.

Fast något gick fel och det slutade med att jag blev så besviken. Det resulterade i att jag satt på toaletten och grät. Ville absolut inte iväg, för jag kände mig så ledsen. Ringde upp tryggheten, fick pepp, stöd men framförallt fick jag bara prata av mig. Jag älskar människor som möter mig där jag är. Som hänger på mitt ältande under några minuter för att jag behöver det. Människor som inte bara slätar över eller kommer med menlöst pepp.

För i grund och botten handlar så mycket om att våga möta sig själv. Jag vet vad jag vill. Jag är en person som är känslosam, dramatisk och har nära till mina känslor. Jag kan inte gå runt och vara konstant tacksam, utan måste få öppna upp mina kanaler och bli sedd för den jag är. Jag kommer aldrig någonsin vara en cool tjej som okomplicerat lever mitt liv och ”ba, inte bryr mig för äh, chillar och så”. Jag bryr mig mycket!

Inte sagt med detta att jag inte kan ta världen för vad den är. Jag är oerhört öppen mot mycket, tycker inte vi tjänar på att vara dömande mot andra eller oss själva. Men jag älskar analyserandet, språket, uttrycket. Allt. Jag vill grotta ner mig i mitt inre, lyfta upp det som är bra. Vända och vrida. Och sedan släppa. Jag fungerar så. Och det har blivit allt viktigare för mig att bli bemött för den jag är, eftersom jag är känslig just nu. Så fantastiskt!

You can call me lover again

Idag for jag till jobbet ovanligt tidigt. Första timmen av två flextimmar, och stod nere i lobbyn som inkastare. Verkligen inte något jag brinner för, men vad gör en inte för konsten? Timmarna gick sedan fort, jag åt lasagne, avbokade en dejt och pratade med väninnan P tills jag slutade jobbet. Istället för att hänga på event med kallprat åkte jag till Fridhemsplan och handlade mat. Har börjat älska att handla mat just där, trivs på något sätt.

Köpte en superfin blomma hos floristen, åkte hem, lagade tacos och tittade på några avsnitt SATC!

Idag är jag tacksam över att jag bor här, att jag har tak över huvudet och en varm säng.
Idag är jag tacksam över att jag fått lära känna superfina kollegor, även om vi inte längre jobbar på samma avdelning.
Idag är jag tacksam över att jag får äta mig mätt, över att tacosen var så god, och att guacemolen blev så bra.
Idag är jag tacksam över att jag vågar, vill, och snart kommer att må bättre.
Idag är jag tacksam över att jag gör saker för att aktivt må bra, till exempel laga mat och städa.
Idag är jag tacksam över att jag har så fina vänner i mitt liv, som älskar mig, och som jag kan få älska tillbaka.

Jag är stolt över mig själv idag eftersom jag lyssnar på vad jag vill, t.ex. att jag inte var pepp på kallprat.
Jag är stolt över mig själv idag eftersom jag skrev ett ruskigt bra blogginlägg (jobbets blogg).
Jag är stolt över mig själv idag eftersom jag ligger i en säng.
Jag är stolt över mig själv idag eftersom jag vågar planera en ensamresa till Thailand.
Jag är stolt över mig själv idag eftersom jag älskar mig själv.

Man måste dö några gånger innan man kan leva

Man kan säga mycket om tiden som gått, men mest av allt kan man säga att livet är livet. För en sommar sedan träffade jag E, blev kär och tillsammans kämpade vi oss blodiga tills vi inte längre orkade. Det är ju faktiskt inte så ett förhållande ska se ut. Trots min svåra separationsångest över allt i livet i allmänhet är jag nu ur det. Det tog bara 5 extra månader, fulla av fastklamrighet och förnekelse och starka känslor, efter det riktiga uppbrottet. Jag kan fortfarande bli genuint ledsen över hur allt blev, och över hur dåligt jag mådde i slutet på grund av många andra omständigheter. Men kanske mest över att vi inte förstod varandra då, och att jag tror att vi ofta kände oss så ensamma fast att vi var tillsammans.

Samtidigt ångrar jag ingenting.
Man måste dö några gånger innan man kan leva.

It's love of life

Sitter hemma på OG som faktiskt blivit ett slags hem nu. Ett gemensamt, fast inte riktigt på riktigt. Längtar tills det är så. Den kommande våren och den passerande vintern har varit jobbig på olika sätt. Det märks att det är sista terminen på gott och ont. Mina livskriser har avlöst varandra och jag har haft slagsfält redo att gå till historien gällande vad jag ska göra efter skolan. Jag var så jävla inställd på Stockholm men efter alla miljoner försenade tonårskriser á la "jag-vill-se-hela-världen" blir det istället London.

London därför att jag vill förbättra min engelska samtidigt som jag får vara fri ett litet tag och kan göra vad jag vill i en stad jag vill lära känna bättre. Tre månader, sedan förenas åter jag och Stockholm. Det svär jag på. Skulle helst av allt vilja övertala E att skaffa en lägenhet medan jag är borta, har hört fåglarna viska att hon har skolångest. Kom och jobba med mig baby!

Det där med kolhydrater

Det blev ingen sallad igår! Istället blev det fruktansvärt god buffé på Pong som ligger i närheten av där jag jobbar. Pong är en thailändsk restaurang med den godaste buffén jag kan tänka mig. Enda minuset är att det varken finns plastmuggar eller dricka att köpa med sig om man vill äta nere vid bryggan. Vilket vi ville. Jag tog en del av deras svingoda glasnudlar och ångrar mig inte en sekund. Misstänker koriander, chili, crabsticks och lime. Åt även deras goda dumplings med vegetarisk fyllning och ja! Ni som känner mig vet ju att jag kan prata om mat hur länge som helst.

Gårdagens kolhydratsrika mat följde även på kvällen då jag totalt tappat inspiration till att laga mat. Sista kvällen E var här frestades jag av tanken på att börja äta kolhydratskost igen, men då med fokus på kaloriminskning. Efter gårdagen och idag inser jag att jag aldrig skulle klara av det! Det är helt klart värt att äta kolhydrater ibland, vid speciella tillfällen eftersom jag vet att jag klarar av det. Men jag klarar inte av att bara äta lagom mycket kolhydrater dagarna i ända. Min mage har ingen botten och jag kan äta hur mycket som helst utan att känna mättnad.

Oftast försöker jag sluta äta genom att använda skallen, inte magen. Det resulterar ändå i för stora portioner och 1 timme senare är jag hungrig igen! Jag beundrar de som kan äta kolhydrater och som kan aptitreglera, men för mig funkar det inte. Sedan mår min mage tusen gånger bättre med lågkolhydratskost vilket är en stor vinst i sig.

En bättre del i världen

I helgen var finaste E här. Jag är kär och hon med, vilket jag tycker blir en så himla bra kombination när vi är tillsammans. Vi tycker olika om mycket men tycker samtidigt om varandra ännu mer än så. Ibland får vi titta in i varandras ögon och säga; "nej, nu ska vi vara snälla" och kämpa lite grann. Saknar henne redan jättemycket.

Detta har vi hunnit med: tittat på Pride, checkat in och ut på hotell, åkt till Solsidan, spanat in Mickan och Freddes hus, solat på en brygga, pratat, skrattat, gråtit, pussats, ätit på Vapiano och Östgöta Källaren, lagat mat, druckit lite baja päron med mjölk, ätit jordgubbar, fikat, surat, hållt handen, kittlats, frågat chans, kramats, sovit, skedat och älskat.

Sitter på jobbet i (o)vanlig bemärkelse. Ska alldeles strax träffa min chef för dotterföretaget som jag jobbade för i början av sommaren. Jag ska redovisa mitt arbete vilket känns bra i magen. Efter det ska jag köpa lunch! Ska köpa en asgod sallad hade jag panerat.

Södertjej

Nu sitter jag "hemma" i köket på Söder. Trivs så bra i den här stadsdelen av Stockholm. Idag jobbar jag hemma och har redan hunnit få undan en del. Lite mer jobb har trillat in under dagen vilket alltid är roligare! Funderar på att snart äta frukost/lunch eftersom jag provar att fasta enligt 8/16. Äter 8 timmar, fastar 16. Jag har alltid uppskattat att hoppa över frukost eftersom jag har svårt att äta på morgonen såvida jag inte får det serverat. Så vi får ju se hur det går :)))

Idag planerar jag annars att ta promenader, träffa Karin och kanske köpa lite skor! Fast får kanske försöka hålla mig och bara köpa ett par har jag en känsla av... Hoppas mitt Nelly-paket kommer idag eller imorgon! Senast fredag i varje fall eftersom jag gärna vill vara snygg när E kommer hit, haha. Hon kommer imorgon <3

Nu ska jag äta!

För hundrade gången

Ja, ännu en ny blogg! Jag har så svårt att hålla fingrarna i styr och speciellt dras jag mellan olika bloggportaler. För tillfället har jag tröttnat rejält på blogg.se och längtade efter något mer stilfullt. Göra om designen för hundrade gången orkade jag inte heller. Så här är jag!

Just nu sitter jag på mitt jobb som jag har här i Stockholm. Kan säga att det är mitt roligaste jobb någonsin. Dagarna fördriver jag annars genom att läsa mailen, tidningar, hämta kaffe och svara på något telefonsamtal då och då. Ibland skickar jag ut pressmeddelande och hjälper journalister att hitta rätt kontaktperson.

Ikväll ska jag till Bondegatan och grilla hos en vän, ska bli kul! Funderar på att ta med någon färdigmarinerad kyckling och fixa lite zucchinisallad och vitlökssås. Nu är jag sugen på att pilla med designen! Pusshajj.